Jag måste ändra uppfattning om det här med löpning



Jo det är faktiskt sant. Jag har börjat träna på riktigt. Riktig hardcore-löpning. Okej inte så hardcore kanske men ändå. Och nu när jag har sprungit i ett par dagar har jag insett att det inte är så extremt hemskt som jag först tyckte.

Jag tycker faktiskt nästan att det är... okej vi kanske inte ska säga roligt, men det är faktiskt en helt okej träningsform. Och jag kan vara riktigt lat, så det här är ett ganska stort kliv framåt för mej, haha. VAR STOLTA! Jag trodde aldrig att den här dagen skulle komma, då jag med hela mitt hjärta hatat löpning ungefär alltid.

Nu gäller det bara att hålla i vanan....


Vad har vi då lärt oss av det här? Kanske att man ska försöka att ge allt/alla en chans, utan att döma det på förhand. Att prova något på riktigt innan man ger upp. Och att om man vill så kan man. Med inställning kommer man långt. Det är ialla fall så det verkar.

peace

Jag nu vs. jag då

Idag har jag ett ytterst dålig dag. Och en ledig dag. Detta var precis anledningen till att jag ville att lovet skulle ta slut. För att komma ur latheten att inte göra något på hela dagen. Jag har inte gjort ett skit idag. Och jag är mycket rastlös. Mår dåligt av att bara sitta hemma och göra inget.

Det är lite konstigt, men efter en dag hemma med mig själv i mitt rum, är jag sjukt deprimerad. Tanken var att jag skulle springa omkring och försöka hitta ett sommarjobb. Blev det så? Nae. Fet chans i helvetet där. Och jag saknar mitt hår en aning. Inte det blonda, no way, men det riktigt gamla, långa håret.



Får jag fråga vad som gick snett efter att den här bilden togs? Vad hände? :bigeyes: Varför ser jag inte ut så nu för? Jag växte väl upp, I suppose. Bytte rosa prinsessa med låååååångt fint hår mot sarkastisk feminist med en galen, superkort frisyr. Hm. Vet inte om det var så intelligent egentligen?

Jag är glad att jag upptäckte feminismen, och så så glad för att jag hittade ViBE, of course. Skulle inte byta mitt kära crew för något i världen. Men ibland saknar jag att vara som jag var förut. Å andra sidan, om jag hade kört på söt liten prinsessa fram tills idag, var hade jag då varit i livet? Antagligen på helt fel plats. Jag är på rätt plats nu, jag tror faktiskt det.

Det är svårt att vara människa hörreni. Och det är antagligen också svårt (och irriterande-jobbigt-och-fan-och-hans-moster) att höra på mitt gnäll. Så jag ska sluta nu.

peace



Meningen med livet

Det här inlägget blir nog mer dramatiskt om ni lyssnar på den här låten medan ni läser. haha. En av mina absoluta favoritlåtar, från en av mina favoritfilmer. ♥



Har du klickat på låten nu? Bra. Nu får du läsa.

Vad är meningen med livet? Frågan alla ställer sig, men aldrig någonsin hittar ett konkret svar på. Jag tror att frågan ska ställas annorlunda. Inte vad är meningen med livet, utan vad är meningen med just mitt liv. Även om inte det heller är en så lätt fråga, så tror jag att den är något enklare att besvara. 

Jag tror att jag vet vad meningen vad mitt liv är. Jag vet iallfall vad jag vill att meningen med mitt liv ska vara. Att påverka andra människor till det bättre. Att att inspirera människor med något positivt. Det är vad jag helst av allt vill göra i framtiden. Tänk vad underbart, att kunna få någons liv att bli lite bättre, att få någon att inse att det finns andra perspektiv att se världen genom. Jag vet inte om jag kan det, men jag vet att jag ska göra så gott jag kan och lite till för att det ska bli verklighet.   

peace


RSS 2.0